JagKanNina

Hej på er!
Jag ser att det fortfarande tittar in folk här ibland. Det tackar jag för men om ni nu ändå har kommit hela vägen från Japan, Råneå eller Skåne (eller var ni nu befinner er) så skulle det kännas så mycket bättre om ni tittar in på min nya blogg istället så slipper ni sitta här i den ekande tomma bloggen och mumla för er själva.

I den nya bloggen står det nya saker (eller i alla fall nyare saker) och ni kan prata med mig och komentatorsbåset.

Jag har på sistone känt mig lite trångbodd här på webblogg så idag har jag flyttat till en ny plats i cyberrymden. Mitt nya hem ligger i bostadsområdet blogspot och adressen är:

http://jagkannina.blogspot.com/

Jag har inte riktigt hunnit bo in mig där ännu men det ska för hoppningsvis bli lite mindre tomt där inom en snar framtid.

Min fina plattskärm till datorn är trasig så nu sitter jag med näsan i den stora klumpen som jag hade tidigare. Sju eller trettiosju cm gör en viss skillnad i hur nära man måste sitta datorn. Det är som att bilden är för stor för datorn också så jag måste dra i rullister för att se hela skärmen men om jag sänker upplösningen så börjar bilden flimmra och den blir ännu suddigare. Suck. Min skärm är ju bara två månader. Plöttslig spädskärmsdöd. Tänkte knalla iväg till Elgiganten imorgon och se om de har en skärmdoktor där eller om jag kanske kan få en ny skärm...eller så säger de att det är mitt eget fel som har tittat på den eller nåt. Suck.

Nu har jag blivit utmanad igen. Den här gången är det Bek som är den skyldige.

Utmanad

* Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg.
* Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.
* Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.
* Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.

1. Jag tar alltid på mig höger sko först.
2. Hitills i år har jag läst 23 böcker och lyssnat på 8 st.
3. Jag kan vifta på näsborrarna.
4. Min äldsta kompis har jag haft i 20 år.
5. Jag köpte för några år sedan en mandolin som jag tänkte lära mig spela på men kan fortfarande inte spela en hel låt.
6. Jag har en blå mjukiskanin som jag fick när jag nästan inte var en människa. Hon/han heter Knystet och sitter på en hylla ovanför min säng. Den är döpt efter Knytet i Vem ska trösta Knytet av Tove Janson men jag missuppfattade namnet.
7. Hmm så den sista då.. Om lite mindre än en vecka fyller jag år.

Jag utmanar nu:
Monstret under sängen
Hannanassen
Galleri ihhh
Annapanna
Jag tänker alltså finns jag
Trannel
Ett komplett eksem

Nu har jag kommit hem från en liten tur till det kalla norr(are). I Metropolen är saker inte som här i Umeå. Hos pappa stiger man upp samma tid som hemma men på nåt mystiskt sätt har man vid samma tid som då jag börjar äta frukost hemma hunnit äta både frukost och lunch hos pappa. Hos pappa klarar jag inte heller att titta på teve ensam. Att titta på teve hos far är som att manövrera ett rymdskepp. Det är massa olika knappar och apparater som ska ställas i olika lägen. När man har fipplat en stund så kan man ibland ha turen att få in rätt bild på teven, att sedan ljudet tillhör en annan kanal det får man leva med för man vet aldrig vad som kan hända om man trycker på fler knappar. Syster har inte fullt så många aparater men hon har också en digitalbox nu och hattar mellan fem olika fjärrkontroller och kliar sig i huvudet och ser uppgiven ut. I torsdags lämnade hon mig framför teven alldeles ensam så jag hade inget annat val än att titta på ett avsnitt av Fringe. Det var faktiskt en riktigt spännande serie.

Igår var jag och syster på hockey. Luleå mot Timrå. Första gången i mitt liv jag har sett hockey. Kan inte påstå att jag brukar se det på teve heller för den delen men det var en spännande upplevelse. Jag gjorde mitt bästa för att lära mig allt som man ska kunna. Bör man köpa korv innan? Vad ska man skrika? När skan man skrika? Bör man kasta grus på dommaren? Vad är det för ramsor jag förväntas kunna? Kändes som att gå i kyrkan. När de andra ställde sig upp och sjöng gjorde jag det också. När de andra satte sig ner gjorde jag detsamma. När de andra aplåderade och skrek gjorde jag det också, för att sedan fråga guidesyster vad det var som hade hänt och varför vi gjorde på detta viset.  Efter första målet hissades det ner en tygpåse från taket. Jag frågade min guide vad det var som hände och hon berättade att det var en present till den första spelaren som gjorde mål. Det var en konstig sak men det konstigaste av allt var att spelaren tog påsen och la den vid sidan av rinken och spelet fortsatte. Vi fick inte ens se vad det var i! Snacka om antiklimax! Vi gör en hög med julklappar, dansar runt dem i en ring och lämnar dem sedan där utan att vi får veta vad som är i. Varför göra en grej av det när vi inte får se??? Syster var inte riktigt så insatt som jag hade önskat men jag tror att det är så här:
Icing - pucken driver planlöst fritt över isen.
Offside - En spelare driver planlöst över isen.
Man sjunger nationalsången trots att båda lagen är från Sverige.
Man får skrika på dommaren men ingen kastade grus.
Det är nästan bara klacken som ropar ramsor, och det gör de oavbrutet under hela matchen. Värsta uthålligheten.
I hockeyns värld är det fortfarande tidigt 90-tal.
Man ser förvänansvärt få hockeyfrillor.
Pucken är är nästan lika liten som en smula och rör sig lika snabbt som blixten men spelarna hittar den ändå på nåt mirakulöst sätt. För att vi åskådare ska kunna hänga med föreslår jag ändå att man förstorar den till motsvarigheten i bordshockeyspelen alternativt sätter ett jättestort förstoringsglas över isen.
Det vore också roligt om man satte en pingla i pucken så det inte bara såg ut, utan även lät som ett flipperspel.

Jag skrek mig inte hes och blev nog inte ett dugg arg på varken dommare eller motståndarlaget men något måste jag ha gjort rätt för vi vann med 5 - 1.

Konstigt djur från Monstret under sängen.

Är det någon som vet vem den här stackaren är? Han bor på naturhistoriska i Göteborg och vi har haft en diskusion på Monstrets blogg om vad det är för en figgur.

Här är några förslag på vad det kan vara:
A) Opossum
B) Possum
C) O-possum (dvs inte en possum)
D) Mungo
E) Omungo
F) Han i Ice Age
G) Pissråtta
H) Kloakråtta
I) Monstret under sängen

Snälla hjälp den patetiska stackaren att få en identitet innan han dör en gång till.

Igår kväll var jag,  Ale och KompiS ute och spelade fotboll i regnet och blåsten. Vi var bara tre stycken och av någon konstig anledning var det ingen annan på fotbollsplanen. Först spelade vi två mot en på hela planen men efter första målet var vi helt slut, fotbollsplaner är verkligen stora, så vi gjorde två egna små mål och spelade en mot en och den tredje personen som irritationsmoment i mitten. Snusnäsduken som jag knöt runt huvudet för att det inte skulle regna in i öronen for ner över ögonen titt som tätt och glasögonen var ogenomskinliga av vattendroppar men jag gjorde ett mål i alla fall. Mina motspelare gjorde kanske lite fler mål men det var marginellt. När jag kom hem var ylletröjan tung och jag luktade som ett blött får.

Jag vaknade idag alldeles för sent. Steg upp och såg att det hade blivit vintertid. Helt plöttsligt hade jag inte stigit upp jättesent utan bara sent och huvudvärken som kom av att jag hade sovit för länge var vips borta eftersom jag hade sovit en timme mindre. Är det inte underbart när världen är med en!



Blocket på Akademibokhandeln som man testar pennor på.

Jag klickade på en knapp och nu har Facebook skickat vänförfrågan till alla som jag någon gång av någon anledning har mailat med och också är medlemmar på Facebook. Hitills har jag fått svar från en bloggranne och en föredetta klasskompis till en av mina vänner. Nu väntar jag nervöst på att gamla arbetsförmedlare och besvärliga bekantskaper ska börja dyka upp i min vännerlista. Är det så här man skaffar vänner?

Idag har jag storshoppat. Köpte en verktygslåda och en påse spik på Claes Ohlsons. Efter jag hade betalat gick jag ut och tittade på kläder och lekte Bicykle Repairman (fast woman då). Folk såg konstigt på mig. När jag kom in på Bianco tittade expediten först på min verktygslåda och sedan på mig och sa Hej på ett sånt där uppfodrande vis. Vad hon egentligen tänkte var Så det är dax att komma nu. Vi har minsann väntat på att du ska fixa rören i tre veckor! När jag sedan skulle gå hem märkte jag att stan var inhuldad i disig brandrök. Älven såg ut som en tavla av William Turner. Jag har de senaste åren tänkt att Umeå kommer underminera sig själv på grund av alla stora gropar som de gräver överallt i staden och försvinna ner i djupet med ett Swop men nu började jag fundera på om det kanske var Stadsbranden 2.0 som skulle tvinga mig att flytta istället. Men om det hade varit en stadsbrand som var på gång så hade den varit ovanligt hemlig för enligt tidningen hade det inte kommit in något brandlarm, bara missnöjda människor som fick in rök i sina hus, så det körde runt en förbryllad brandbil och letade efter elden. Det visade sig att det var en bonde som eldade hö på sin åker.

Jag tänkte först att min verktygslåda skulle få heta Bernt men sedan tänkte att det var väl sexistiskt av mig att utgå från att det är en han så nu får hon heta Berit istället.

Läste just i VK att vinterkräksjukan har slagit till i länet nu. Är det fortfarande vinterkräksjuka om det kommer på hösten? Är detta en följd av klimatrubbningarna. Kommer den i framtiden utvecklas till sommar-, höst- och vårkräksjuka också eller kommer vi ha vinterkräksjuka året runt eftersom årstiderna kommer slå kullerbyttor med varandra. Mai Tai på stranden på vintern och snöbollskrig på sommaren och några kräksjukor där emellan.

När jag var liten fanns den nog inte alls. Då var man rätt och slätt magsjuk utan några årstider inblandade, även om det ofta kom ett illamående just när man hade överdoserat godis kring julen.


Så här ser vinterkräksjukan/noroviruset ut.
De små vita prickarna på biden är snöbollar som flyger runt.

(Jag är ganska modig som bildgooglar "vinterkräksjuka" va?! Vad gör jag inte för er mina bloggisar)

Trädet utanför mitt fönster har förvandlats till en sol som lyster gult på mitt vardagsrum.

(Klicka på bilderna så blir de större)

Nu har jag varit och tittat på den galna trädgården igen. Man kan tycka att pappa är en Petsson som gräver kanaler och bygger broar på gården men han kommer aldrig upp i samma skala som den belamrade trädgården på Sofiehem! Det roligaste är att den förändras ständigt. I julas såg den ut såhär