JagKanNina

                                 

Slutet på den här olidligt spännade följetongen! En ny anslagstavla har kommit upp på Ålidhem C. Folket på Ålidhem är åter lyckliga.  Folk skuttar och dansar omkring i ett glädjerus och omfamnar främlingar som de möter på gatan, personalen på Ica ger bort varornan gratis och det vilar ett färgglatt skimmer över hela stadsdelen. Ordningen är återställd.

Bilden är som vanligt lite suddig men man måste vara lite rask när man fotar anslagstavlor för att behålla åt minstone lite av sin värdighet. En man (troligen tillhörande det s.k. a-laget) vinkade glatt åt mig innifrån pizzerian med ett leende från öra till öra när jag gick förbi fönstret efter min fotosession. Alltid trevligt när man kan glädja nån. Kanske var det han som skrivit lappen.

Idag har jag bättrat på mina tantpoäng. När jag kom hem från affären såg jag att det låg glasbitar utanför min dörr. Jag puttade dem åt sidan med foten och tänkte, Aha! Det var det som smällde till i trappen igår när några av grannarna (eller deras festdeltagare) rullade förbi min ytterdörr. Jag hoppas att det inte var nåt personligt...folk kastar väl flaskor på ens dörr för att de tycker om en?!  (Förmodligen kastade de den inte..bara släppte den lite kärleksfullt i golvet.. de stora skärvorna var ju borta också) Men sen tänkte jag på mina nya grannar som har ett gäng småbarn. Är ju inte jättebra om små barn äter glas. Så jag tog min sop och skyffel, som den goda grannen jag är, gick ut i trappen  och sopade upp skärvorna samtidigt som jag kände hur mina tantpoäng ökade drastiskt. De skulle bara veta vilken bra granne jag är som sopar trappen för deras skull!