Hockey i Metropolen
Icing - pucken driver planlöst fritt över isen.
Offside - En spelare driver planlöst över isen.
Man sjunger nationalsången trots att båda lagen är från Sverige.
Man får skrika på dommaren men ingen kastade grus.
Det är nästan bara klacken som ropar ramsor, och det gör de oavbrutet under hela matchen. Värsta uthålligheten.
I hockeyns värld är det fortfarande tidigt 90-tal.
Man ser förvänansvärt få hockeyfrillor.
Pucken är är nästan lika liten som en smula och rör sig lika snabbt som blixten men spelarna hittar den ändå på nåt mirakulöst sätt. För att vi åskådare ska kunna hänga med föreslår jag ändå att man förstorar den till motsvarigheten i bordshockeyspelen alternativt sätter ett jättestort förstoringsglas över isen.
Det vore också roligt om man satte en pingla i pucken så det inte bara såg ut, utan även lät som ett flipperspel.
Jag skrek mig inte hes och blev nog inte ett dugg arg på varken dommare eller motståndarlaget men något måste jag ha gjort rätt för vi vann med 5 - 1.
Jag var på hockey en gång då jag var 12, men det enda jag minns är att jag frös. Som en person totalt ointresserad av sport fattade jag inte vad jag hade där att göra. Nu minns jag inte heller varför jag var där. Antar att det var någon eller några som drog mig dit.
Hockey är kul. Synd bara att man bor i fiendeland.
Hockey är att stå i after-ski-skor av tyg med dragkedja och halvt frysa ihjäl, medan ett lokalderby mellan laget från södra Jämtland och dummingarna från Ånge håller på och resulterar i att ambulansen måste komma och hämta några av manskapet ett par gånger. F.ö. det enda som livade upp tillställningen, ofta när nån spelare brakat in i rinken så att det flög flisor ur det slitna träet.
Avskjutna klubbor flög också genom luften, inget skydd för publiken som stod på snöhögar, ett slags naturliga gradänger runt om planen. På ena sidan var badhuset och om det var torsdag var det dambad så man kunde försöka tjuvkika genom betongglasfönstren och upptäcka något intressant därinne. Baddräkter var nämligen förbjudna på den tiden.
Sedan gick man hem till mamma och grät för att man hade så ont i de förfrusna fötterna. Och fick varm choklad.
Lennart: Det är grupptrycket. Jag tog på mig mycket kläder men det var inte så kallt inne i ishallen.
Hummellisa: Det är inte fiendeland. Det är du som är fiende.
Fluff: Att stå ute och titta på hockey är ett för stort offer även om det verkar som att det hände mycket spännande. Vill också tillägga att jag inte fick någon choklad när jag kom hem till min far trots att det var jättekallt ute när vi gick hem från bussen.
Ska ha choklad på spisen varje dag för säkerhets skull. Om ni skulle komma förbi.
Det är bra!