Fortfarande 41 min kvar av Lucia!

Lucia

Grattis på Lucia...eller vad man nu säger.

Var folk svatvita förr?

Själv hade jag vitt hår som liten och nu är det rött. Detta ser jag som ett bevis på att det är mer färg nu för tiden.

När man ser gamla svenska journalfilmer eller övererhuvud taget gamla svartvita filmer pratar folk lite stötigt och i ett väldigt ljust tonfall. Gjorde folk det även i verkligheten på den tiden eller är det ljudkvaliteten som gör det?

Ett äkta ufo

Plingeling på dörren

- Hej!
- Hej, kom in.
- Det där var anorlunda byxor.
- Mhmm... 
- Ja inte på ett negativt sätt. De ser roliga ut!


Och då visste han inte att hängselbyxorna är av märket UFO.

Bloood!

Om du känner dig lite arg eller smulan mordisk skulle jag föreslå att du klickar här
(jag tror att det funkar även om man inte är medlem..)

Bortbyting

Tomte

Var i helgen hos kompis o hennes pojkvän. Jag misstänker starkt att hon är en tomtebortbyting som har hittat tillbaka till sina rötter.

Furafråga

Är det nån som vet varför tall även kallas för fura? Jag förstår ju att furu kommer från fura men inte ens det latinska Pinus sylvestris ger någon ledtråd.

Julstress

Det är mycket att göra nu i juletid.

Ord på 8 bokstäver:
Får ej fyror
_ E _ A G J _ R
(G:et kan vara ett L också)

Nu är det ljus igen

Min röst har börjat komma tillbaka. Det firar jag med att ha inskaffat lite ny mysik som jag kan tralla med i.

Jack Johnson - Better Toghether. (Klickar du på länken så hittar du även andra låtar med Jack Johnson)
Tom McRae - You Cut Her Hair (Tyvärr går det inte att ladda ner låten här men lysna kan man iaf)

Igår kväll julpyntade jag lite. Lite sparsamt så där. Förra året var ett lamphaveriår. En klassiker är ju att hänga upp julgransbelysningen för att sedan inse att en eller flera lampor är trasiga. Det problemet har inte jag eftersom min gran är ungefär 2 dm hög och därför inte rymmer nån ljusslinga. Däremot insåg jag förra året (efter att ha klättrat och donat att min julstjärna inte fungerade. Att hitta den trasiga lampan i en julgransbelysning är jobbigt, men det är inget emot vad det är om man har en sån där stjärna med en liten ljusslinga intrasslad och fastklämd mellan små guldfärgade kvistar. Jag pillade loss alla lampor och testade dem men utan framgång. Den åkte i soporna. Nu har jag bara en stjärna. En vanlig enkel i metall och EN glödlampa som går att byta på enkelt vis.

Eftersom jag inte själv har gran så straffades jag förra året med jobbets gran. En lampa hade naturligtvis gått sönder. Jag avrådde från att slänga slingan och köpte en ny liten förpackning med lampor. Bytte ut den brända lampan och insåg att naturlagarna hade slutat fungera. En lampa lyste inte alls några lite halvdant och några toklyste! Detta är ungefär det enda jag lärde mig på fysiken/tekniken i skolan. I en seriekopplad slinga antingen lyser alla lampor eller också lyser ingen. Inget mellanting!
Jag fick efter lite (eller egentligen mycket) efterforskningar veta att jag hade köpt en förpackning med lampor för en slinga med ett annat antal lampor så det blev fel i spänningen...eller nåt. Jag är fortfarande ingen elektriker men accepterar detta som ett faktum och lämnar det därhän för att inte samma sak ska hända med min hjärna.

Det tredje ljushaveriet skedde när jag hjälpte syster med den gamla familjeklenoden till julgransslinga. Det är en svart slinga med olikfärgade lampor som har fraktats över de sju haven och tillbaka på den tiden när elektrisitet bara fick användas på julen. Vi testade den i vanlig ordning innan den hängdes i granen men när den sedan var på plats i granen tillsammans med allt annat pynge kände vi en tilltagande lukt av bränt. Vi släckte den och nosade oss igenom hela slingan och bytte ut lamporna som luktade konstigt en effer en. Efter ett tag insåg vi att det inte var lampornas fel utan själva slingan och tog fram den enfärgade reservslingan (förmodligen köpt på Tempo för 10.95 på tiden då det begav sig) ur systers skalmangömma.

image169
Mitt juliga fönster.

image170
Den lilla julfikusen. Med julkaktusen i bakgrunden, som faktiskt blommar!

Krax krax

Kaninen har förvandlats till kråka. Är sjuk igen. Känns som att det inte var så länge sedan sist. Kanske någon månad sedan. Förut blev jag aldrig sjuk. Vad gör jag för fel nu, eller vad gjorde jag för rätt då? Är det ålderskrämpor. Det är halsen som hesar sig så jag inte kan prata. När jag tänker på det så brukar nog tanter kraxa och hosta en hel del. Hade tänkt gå på dans ikväll men jag antar att jag måste inse mina begränsningar. Även om man kan dansa utan att prata så misstänker jag att min hals inte skulle uppskatta hopp och snubbel just nu.

Igår drack jag Varma koppen. Det är verkligen inte gott. Eller smaken är det kanske egentligen inte så mycket fel på. Det smakar ungefär som svampsås men när jag ska svälja den så får jag kväljningar.

Slutsats: Man ska inte dricka sås!

Skrattvärk

Jag har sån där konstig träningsvärk i revbenen som man får när man skrattar tills man gråter en hel kväll. Den kom när jag lärde mig dansa vals och shottis i förrgår. Jag har inget minne av att jag skrattade mer än vanligt men om man dansar med skrattmusklerna så måste det betyda att det är en rolig dans och då menar jag inte bara för dem som tittar på mig när jag ett-två-tre-skuttar och snurrisnubblar omkring.

Snabbkurs i Vals:
Ett tå tre ett tå tre snurrisnubbel snurrisnubbel (nu är vi hela varvet runt men om mannen vill fortsätta snurra kan man snurra tills det blir hål i golvet eller man åker in i en vägg)  ett tå tre ett tå tre och så gör man så lite framåt bakåt hit och dit tills låten är slut eller man har trillat omkull.

Snabbkurs i Hoppshottis:
Vänta vänta vänta på att musiken hinner runt tills det är ett lätt avbrott och där börjar kvinnan med höger fot och mannen med vänster.
Ett två tre skutt (som en indian) ett två tre skutt (nu blev det andra foten i luften) snurri snurri snurri snurr i (fyra skuttsnurrar i rasande takt, snubbel undanbedes) ett två tre skutt ett två tre skutt snurri snurri snurri snurri o.s.v.

Ser inte skogen för alla träd.

Såg på nyheterna att de har ställt upp den jättestora granen på torget i morse. Jag gick förbi där idag men la inte märke till den.

bilden001__468.jpg
Bilden är lånad från västerbottens folkblad

Jag gick förmodligen i andra tankar efter att ha varit in på den mysiga lilla pappershaneln och köpt pysselpapper till julkort. Sedan kände jag nog ett styng av dåligt samvete men framför allt lite stolthet efter en lyckad reklamation på Claes Ohlsons där Kaninan stod på sig mot dumma regler. Min telefon som jag köpte för ett år sedan dog igår. På kvittot står det att man har två års garanti så jag gick tillbaka med den. Mannen bakom disken ville först bara ge mig 149 kr som tillgodokvitto trots att jag köpte telefonen för 298 kr. Tydligen hade telefonen sjunkit till halva värdet och sedan utgått. Den billigaste telefonen de hade nu kostade 199 kr så jag skulle vara tvungen att betala 50 kr för att få en ny. Det är inte så att jag är snål (eller det kanske jag är..) men det var mer principen att jag borde kunna få en ny likvärdig telefon utan att behöva betala extra för den om den jag har köpt där har gått sönder. Jag vill påpeka att jag inte var ett dugg otrevlig utan bara snällt påpekade att det var en lite underlig policy de har där jag får betala trots att det är en garanti. Först sa han att han skulle råka i trubbel om han gjorde på nåt annat sätt men sedan ändrade han sig och gjorde en "rövare" som han uttryckte det. Så nu fick jag plöttlsigt 298 kr i tillgodokvitto, köpte telefonen som trots att den heter Style 1200 är ganska ful, men förmodligen är likvärdig med den jag hade och fick 99 kr över. Kanske håller jag på att förvandlas till min mamma. Om jag någon gång får barn kommer de kunna åka på barnbiljett tills de är 20 år i mitt sällskap!


Grötchock

Plingeling på dörren
Kompis står där.
Kompis: Hej jag jobbade och  jobbar fortfarande men jag är här nu jag har med mig grötmiddag som vi ska äta om du vill sen ska jag gå
Jag: Öh va? Sakta ner lite. Du går för snabbt.
K: Jo jag var på jobb, skulle sluta senare men fick gå hem tidigare så nu är jag här. Jag har med mig risgröt.
J: Trevligt.
Jag tar fram kastrull.
J: Tror du att den här blir bra?
K: Till vad?
J: Till gröt...
K: Jaha.. jag brukar inte värma den men du kan ju värma din om du vill.
J: Kall gröt!?
K: Ja jag brukar aldrig värma den. Jag brukar till och med låta den kallna när jag har kokat egen gröt.
J: Allvarligt! Kall gröt!? Kall lixom! Det är ju gröt!
K: Ja.. med sylt.
J: Ja, jag har ju aldrig testat att äta kall gröt... vill ju inte vara konservativ å så..Kan ju smaka i alla fall Risifrutti är ju kall..men kall gröt. Vill du ha mjölk?
K: Nä jag kan ta vatten till.
J: I, mjölk i gröten menar jag... ähh

Tidigt tidigt tidigt

Blev tvungen att stiga upp tidigt idag och eftersom jag ändå gick och la mig i "normal" tid så resulterade detta i att jag fick allllldeles för lite sömn. Jag var trött när jag steg upp, trött när jag drack drack te, trött när jag drack min andra kopp te, trött när jag gick till optikern och fixade mina sneda glasögon, ja ni förstår. Jag trodde att jag skulle bli piggare när jag hade varit uppe en stund men det började på noll och sedan har det lixom bara gått nedåt. Jag tänkte att eftersom jag ändå var på stan så kunde jag ju titta lite på kläder men eftersom skönhetssömnen uteblev så blev både jag och kläderna fulare för varje provhytt jag gick in i. Sen kom det lätta illamåendet. Och hungern. Hur kan man vara så fruktansvärt hungrig så tidigt på dagen? Jo svaret är att man har ätit frukost 6 timmar tidigare. Sen kom huvudvärken. Och snuvan. Jag tror att jag är allergisk mot morgonar! Och nu ska jag på fest. Jag ska aldrig mer pika någon för att de är kvällströtta!

Jag mådelerar

                                                   

Igår fyllde jag år. Jag fick fem sms som började med grattis och fortsatte med att halebop har ett jubileum där de vill att man ska skicka sms och få 100 kr att ringa för. Man ska inte tro att man är nåt.

Okej, jag ska inte klaga. Man skulle kunna säga att jag hade flyttat min födelsedag lite. Jag hade en fest i lördags med trevliga människor, god mat och grattiskramar och fina presenter. Jag fick ett riktigt grattis-sms igår också och ett riktigt samtal med en riktig mäniska i andra änden. En kompis hade dess utom åkt hela vägen från Eskilstuna för att hälsa på mig under helgen så det var en bra födelsedagshelg.

Jag fick en bok som heter 101 saker du ska göra innan du blir gammal och tråkig. Man bockar av sakerna när man har gjort dem. Imorgon kan vara en bra dag för att leka spion. Klappa daggmaskar och simma fjärillsim får jag vänta med till våren.


Den kom den låg den smälte

Nu är snön här men vad tycker vi egentligen om den?

Jag rev mitt hår i desperation men lyckades inte få in min poll i bloggen så vi får ta det tråkiga alternativet att klicka på länken istället. (Har ni nån gång försökt skriva utan å, ä och ö? Inte det lättaste)

http://poll.pollcode.com/Y3c


Inte ens solen har några fläckar

Daily Sun: 02 Nov 07

The sun is blank--no sunspots. Credit: SOHO/MDI


Fick en länk av min far till en rymdsida. Så solen har tydligen inga fläckar idag. Är det bra eller dåligt? Jag menar uttrycket "även solen har sina fläckar" tappar ju i värde om den inte har några. Gör det att jag också måste vara felfri idag? "Inte ens solen har några fläckar" gör ju att man startar på minus tio lixom.


Halloween

Onsdag kväll

Plingelingelingeling!!!!! 
Jag öppnar dörren. Där står tre medelstora häxor.
- Bus eller godis!?
Halloween nu igen!? Funderar över hur ska jag ta mig ur det här??
- Jag har tyvärr inget godis (i år heller) så jag får nog säga bus då.
- Aha.. vi har inget bus.
- Nähä. Ja jag har tyvärr inget godis så.. Hej då.
-Hej då.

Efter en stund.
Plingelingelingeling!!!!
Ingen där.

Verkligen fantasifullt.
Att kasta ägg på dörren eller linda in ett hyreshus med toapapper kräver lite mer arbete än villorna där traditionen kommer ifrån.

Efter en timme
Pling!
Tänker att det säkert är fler monster men nyfikenheten driver mig till att i alla fall titta ut genom kikhålet för att försäkra mig om detta. Det är det.
Skweeek.
Brevlådan har öppnats. De har sett mina fötter. Skit. Jag öppnar dörren.
Två små dystra personer på tiggarstråk står där.
- Bus eller godis.
Suck
- Jag har inget godis.
- Nähä. Hej då.
- Hej då.

Efter ett bra tag.
Plingeling!
Jag har nu lärt mig av mina misstag och sitter kvar vid datorn och leker tysta leken med mig själv.


Till nästa år (både påsk och halloween) borde jag köpa godis. Jag har märkt att det alltid kommer några kringstryckande gäng. I påskas kom de fel dag så det är bäst att jag har godis i en hel vecka för säkerhetsskull


Bröllop

Lizzy och Pelles bröllop

Jag överlevde uppstigningen i lördags. Jag steg upp lite senare och var hon frisören med bruden kl 10 istället för kl 9 som föreslaget. Bruden hade sina döttrar med sig så jag kände att samvetet över min sena ankomst lugnade ner sig en aning. Sedan bar det av till Face för sminkning, en kaffe i pappmugg på vägen och vidare till hotell Plaza för piffning och påklädning. Brudens syster missade piffningen. Hon ringde och meddelande att hon skulle komma direkt till kyrkan eftersom tårtan hade kolapsat. Lite stressigt men det löste sig.
Vid 14-tiden gick jag i sälskap med två långbenta tjejer på ca 180 cm och klackskor till kyrkan. Jag kände mig som en dvärg i deras sällskap med mina 162 cm och plattskor.

Ronja

Lilla R (den ca 1åriga dottern till brudparet) tyckte inte att det var överdrivet roligt att beskåda en vigsel så hon började skrika. Det ekar fint i kyrkor. Det enda leksaksliknande föremålet jag kunde hitta i min skalmanväska var en bläckpenna. Det lilla barnet blev nöjd och började genast gnaga och dreggla på den. Själv såg jag framför mig skräckscenariot där pennan gick sönder och jag fick skulden för att barnet fick pennbitar i halsen och det borde jag ju ha förstått att man inte ska ge barn pennor. Allt gick bra. Barnet överlevde och jag kände mig nöjd med att den lilla operasångerskan inte överröstade prästen...en stund i alla fall. Präster har en benägenhet att prata både mycket och länge och det finns ju gränser för hur länge en penna kan roa en liten. Eftersom jag inte är släkt med brudparet och misstänkte att det fanns folk där som faktiskt ville höra vad prästen sa så gick jag iväg med den lilla dregglaren. Om det var av förvåning eftersom jag och barnet inte känner varandra så bra eller miljöombytet vet jag inte men det fungerade. Hon gick tillbaka till att se så där söt och rosa ut. En kvinna kom fram till mig och insisterade på att hon kunde ta hand om barnet. Jag hade aldrig träffat kvinnan förut men hon stämde in på signalementet av brudens kompis R, så jag lämnade över barnet och höll tummarna. Hon försvann inte genast ut ur kyrkan med en galen blick i ögonen så mitt antagande stämde nog. Mina kyrkbänkskamrater blev hyfsat förvånade när jag kom tillbaka utan barn. Fick viskande förklara att jag förmodligen inte hade lämnat bort barnet till en galning. De verkade nöjda med min förklaring och vigseln fortsatte i relativ tystnad.

Bröllopet gick bra. Ringarna var där de skulle och både bruden och brudgummen dök upp och båda blev gifta (lyckligtvis med varandra). Allt man kan önska sig av ett bröllop.

Sedan åkte vi ut till en bygdegård och hade fest. Vi hade trevligt. Åt, drack och dansade, åt, drack och dansade. Den var nog ungefär som bröllopsfester brukar vara antar jag. Den gifte bröllopsgästen (som hade både fru och barn på festen) slutade efter en stund att stöta på mig för att istället börja lura på den 14-åriga tjejen. Hon hade lyckligtvis en beskyddande storasyster, utrustad med högögon, med sig. Han var harmlös och innan han gick hem mumlade han någon slags ursäkt om att han ibland dricker lite mycket och inte menar nåt illa. Så kan det gå. Men trevligt var det i alla fall. Jag hade till och med en drink uppkallad efter mig i baren. La Niña Colada. Alla de närmaste hade fått drinkar fantasifullt uppkallade efter sig.

Efter några timmar hade även den vettskrämda blicken i brudgummens ögon bytts ut mot ett lyckligt gnistrande. Och så levde de lyckliga i alla sina dagar.

Syster Hannanas

image164 image165

Det är mörkt och regnigt ute. Jag går fortfarande efter sommartid. Man blir lätt trött den här årstiden så här får ni två uppiggande bilder på syster ananas och syster sparris.

aj

Tänkte sparka till datorn lite (inte så hårt..bara lite) för att fläkten lät så högt. Istället slog jag tårna i bordsbenet och knät i bordsskivan. Vissa straffar datorn med det samma.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0